prästfrun

Hockeyfrun, fotbollsfrun, gud vad ÄR det här? Blir man hockeyfru av att bo ihop med en snubbe ur något mögigt division fem-lag? Och vem fan bryr sig om spelarfruar? Kan det finnas något osexigare och mindre edgy än idrottsmän? De är obildade och svettiga och blir Tomas Brolin när de går i pension vid 35. Hej jag är numer fet och säljer saker, let me show you it, liksom. Fy fan. Och dumma jävla våp är det som skriver bloggarna också – om någon nu skulle ha trott att spelarfruar generellt är som Tiina Rosenberg innan så bevisar de här idioterna verkligen att alla fördomar är sanna. Latteförgiftade småstadsbrudar, åh fy helvete vad jag avskyr straighta kvinnors mainstreamgenus!

Det var ungefär den förklaringen jag gav Prästen igår.

Jag valde namnet för att drygt ironisera (så som jag blir så älskad för att alltid känna mig manad att göra) kring internetfenomenet att definiera sig utifrån sin partner/sina barn men som den bitterfitta jag är känns det redan lite obekvämt.

Det är fint. Jag gillar’t när det skaver.

En annan anledning till namnvalet är de googlesökningar jag gjorde där -fru med olika sportrelaterade prefix ger mängder av träffar som associerades till följande saker: latte, shopping, Gina Tricot, fondtapeter, katter, hundar, vill ha!, ge mig!, bebisverkstad, fler fondtapeter, inredning, superfräsha toppar, Desperate Housewives, fondtapeter, chai latte, fika, bebisar, mode och ett par fondtapeter till.

En sökning på ordet ”prästfru” ger mig följande:

Prästfrun Inga Gustafsson från Öckerö kunde inte bara framställa sin kanelkaka på det mest eleganta sätt utan även utfordra 300 kaffegäster.

Nu tror ju jag att redan Inga Gustafsson skulle spöa skiten ur dagens vardagsmodebloggsbrudar både vad gäller allmän livsvisdom, intellektuell kapacitet och feminism, men ändå.