prästfrun

Jag lyssnar på Kate Bush och packar ned mitt badrum. Av alla saker jag samlat på mig ämnar jag flytta endast en liten, liten necessär fylld med yttepyttelite smink, några fina smycken, en efter-träning-inte-så-noga-parfym som luktar bambu enligt omslaget, en hårfön samt ett halvt paket kondomer med bästföredatum 2011. Resten – bland annat ett oöppnat paket kondomer med bästföredatum 2006 åh gud så sorgligt det där kändes helt plötsligt – ligger i en svart sopsäck.

Så slänger jag 90% av allt det jag gjort under de här sex åren på universitetet. Inte det jag gjort, men det som hjälpt mig på vägen. En hemtenta om biblisk sexualsyn som får mig att vrida mig av genans. (Hur sammanfattar, kommenterar och analyserar du Paulus och Höga Visan på 1-2 sidor?) Men jag sparar c-uppsatsen jag opponerade på, jag var väldigt vass och hade smartare synpunkter i marginalerna än jag gav mig själv cred för.

Jag har två kaffebryggare jag inte behöver. Billighetsporslin jag inte tänker ta med. Fler böcker än en mindre bokhandel och som jag dessutom vägrar skiljas från. En skitful röd lampa som ger porrbelysning som jag precis kom på att jag råkade packa ned i stället för att gör mig av med.

Det finns något lite äckligt i hur mycket onödigt vi äger. Jag får världsångest och tänker på barnen i Afrika och sedan måste jag lyssna på ”Wutering Heights” istället.