Arkiv | 8:16 e m

home is the place where, when you have to go there, they have to take you in

15 Apr

home sweet home

Detta ska jag byta 19 kvm mot den 1/6. Prästen byter bort 20-nånting kvm-med-alldeles-för-många-möbler och vi befinner oss i något sorts ”oh all denna plats!”-tillstånd just nu; vi botaniserar skålar och ljuslyktor och en brun retrotekanna från Myrorna och zinkkrukor till balkongen och på söndag ska vi till IKEA igen och försäkra oss om att den fina gula soffan är fin i verkligheten också. Vi har små dispyter om sovrumsinredning där jag propsar på sånt som Prästen kallar sent-90-tal-med-inslag-av-new-age-skit och jag kallar ”en lätt touch av Indiska” medan jag envist hävdar att det inte behöver vara något dåligt. Prästen har lagt in veto om stora lampor; jag har lagt in veto om hans nuvarande taklampa och vi har redan hittat ett alternativ. Annars kommer stilen gå mot nörd, med fläckar av neo-retro och IKEA ety vi är fortfarande arma människor som inte kan unna sig mer än så ack och ve. (När Prästen blir kyrkoherde kanske vi kan köpa något annat än de billigaste seten också. Då får vi å andra sidan aldrig umgås, så jag föredrar nog Billy.) 

För övrigt ifrågasattes vårt entusiastiska behov av diskmaskin återigen idag. Av min far. (Lätt för honom att säga, min mamma diskar väl alltid hemma hos dem. Pappa gör ”ju mycket också”. Med bilen och sånt där.) Jag förstår inte den märkliga moralkonservativa inställningen till hushållsarbete som jag möter lite här och där – ”två vuxna människor ska väl kunna” och ”men herregud ni är ju bara två personer”. Jo, visst är vi två vuxna. Som hatar att diska. Som lämnar disk. Som aldrig kommer kunna turas om eller diska undan på ett smidigt sätt eftersom vi helt enkelt Avskyr. Att. Diska. Om jag har valet mellan att läsa en bok och diska så väljer jag boken. Det går att åtgärda på ett smidigt sätt – en köper en diskmaskin. Varför en inte ska kunna eliminera grälorsaker i en relation går lite sådär över mitt huvud. Swoosh. Vissa par jag känner hatar att handla mat och börjar alltid tjafsa vid fruktdisken när blodsockret är lågt och magen är arg – dessa par har löst det genom att antingen låta den mer tålmodige handla all mat eller att strukturera upp storhandling en gång i veckan och sedan föra matscheman. Andra bråkar om tvättstugetider och köper en tvättmaskin istället.  Varför bråka när det går att lösa? Jag fattar inte. Det låter på många som om en skulle föreslå fettsugning istället för motion när en berättar att jo, vi vill minsann köpa en diskmaskin. För det är SÅ FARLIGT att inte handdiska. Handdiskningen är skillnaden mellan en Bra Människa och en fucking Sith.  Vi har ingen biljävel eller widescreenåbäke, vi kan med gott samvete låta en maskin sköta disken.

 

Annonser