Arkiv | genusmaffian RSS feed for this section

Nu har det väl ändå gått för långt?!!11

3 Dec

Nätverk för tjejer. OMG DISKRIMINERINGSVARNING!

Stoppa pressarna:  Daniel (hypotetisk DN-kommentarsfältet-kille), 28, svårt chockad: ‘Jag fick inte vara med i Geek Girls.’

Vet du vad, Daniel  – eller ‘Danne’ som jag känner på mig att du kallas bland grabbarna grus och av gumman – i den bästa av världar skulle du få kalla dig girl hur mycket du ville och gå med i alla jävla nätverk. Men nu lever vi i en ganska kass värld där det är skitviktigt hur våra kroppar ser ut. Du har kanske märkt att du inte behöver vara rädd för att bli våldtagen på väg hem från krogen? Eller att du inte kan klä dig i kjol utan att folk stirrar? Eller att du förväntas kunna renovera ett kök men inte kontrollera dina egna våldsimpulser?

Alltså jag orkar inte med män som låtsas som att de inte ser några strukturer, som bara  ‘men gud vad tjatigt det här med genus, jag har då aldrig märkt av någon diskriminering mot tjejer.’ Som på fullt allvar anser att det inte finns några manliga nätverk. Jag ORKAR inte. Det är så ovärdigt en tänkande människa att resonera såhär. Det är INTE SVÅRT att se förtryck. Det är inte INTE SVÅRT att förställa sig en kontext som kanske inte är just ens egen navelskådande vardag. Det är det faktiskt inte och vi måste sluta ha en sån enorm tolerans för alla idioter som bara springer omkring och vägrar bli medvetna om något annat än sin egen patetiska existens, även om de råkar vara vita, heterosexuella medelklassmän. I synnerhet om de råkar vara vita, heterosexuella medelklassmän för att höra vita, heterosexuella medelklassmän gnälla över mansdiskriminering är lite som om man tänker sig en gammal hederlig slavägare sitta och gnöla över hur otacksamma de är, de där negrerna.

Jag är inte en kvinna från Somalia, till exempel. Och ändå, tänka sig, så kan jag se i mitt huvud exakt hur jävla sugigt det måste vara att söka jobb i Sverige som somalisk kvinna. Jag tänker inte ‘alltså, jag tror inte riktigt på det där med att fölk från andra länder blir bortvalda i rekryteringsprocessen – det har då aldrig hänt mig!’  Men om jag ska orka leva i den här världen kanske jag måste börja.

Prästfrun, 29, i trauma: ‘Jag fick inte vara med i nätverket för transsexuella muslimer – är det såhär vi skapar integration? Jag är så besviken.’

Annonser

Men det är inte damerna jag gör mina visor för

30 Nov

Något så fördjävla osugen på att se Cornelis-filmen. Kan kanske vara den film jag är minst sugen på att se sedan Sex and the City-amöborna flyttade sin vulgokapitalism till stora duken.

En gång såg jag en dokumentär om Cornelis där någon fru eller sambo eller vad han nu höll sig med mellan varven berättade att han var väldigt ”intensiv” och ”passionerad” och brukade väcka henne mitt i nätterna när han tagit några öl och komponerat musik och ville spela upp nya låtar. Så jävla sexigt. Jag ser liksom framför mig hur en fylleentusiastisk jättebebis med ölmage och skägg och spritandedräkt sitter på sängkanten och bara ”hörru gumman, lyssna här va på vad min konstnärssjäl har kreerat under småtimmarna – men varför är du så sur, min sköna musa och nymf, har du mens eller?”

Så trött på manliga konstnärers värdelösa insatser på alla andra områden, så trött på ursäktandet och bugandet och den totala viljan att skilja verk från upphovsman i just de här fallen, för när det passar så är vi alla såna duktiga moderna varelser. Orka tjata om frånvarande fäder liksom! De gör väl så gott de kan med alla spelningar och alla krogrundor och allt viktigt en snubbe kan ägna sig åt förutom att ta hand om sin familj! Sedan skriver fellow konstnärssjälen Kerstin Thorvall om att knulla och då är det såklart jättesynd om hennes barn.

Undrar om Cornelia, den alkade trubadurkvinnan som lämnade barnen för att supa, spela in fem biljoner låtar om manshoror och kvasi-politiska saker, hade fått omdömet ”men hon var en bra morsa, jävligt intensiv när hon väl var hemma och det förstår väl vem som helst att hon blev arg när det var en flata och inte en söt yngling hon fått med sig hem från krogen, liksom!”

Kanske är jag allra mest osugen eftersom Cornelis-fansen liknar Carl-Johan Vallgrenarna och Ulf Lundell-göbbarna. Lite sektmentalitet, lite manlig idoldyrkan, lite konservatism och lite tröttsam ”när du kan skriva en visa om fnask/tolka manslyrik korrekt/sluta vara en sån vulgär bitterfitta kan du kanske göra ett nytt försök, lilla damen”-mentalitet.