Arkiv | maj, 2008

ingen vill veta var du köpt din tröja

25 Maj

Facebook dödar respekten för ganska många ytligt bekanta. När du sitter där och slösurfar runt bland deras respektive, ser bilder på deras hundar och fnissar åt deras pinsamma smak – nej, ”Gömda” ska inte vara någon vuxen människas favoritbok och allvarligt, finns det människor som inte bor på någon typ av gruppbostad som lyssnar på Carola och Per Gessle och listar Lejonkungen som favoritfilm? – så dyker plötsligt fan-sidan Ayn Rand upp. Eller gruppmedlemsskap i ”Che Guevara was a murderer and your t-shirt is not cool” vid sidan av en hyllningsgrupp till Thatcher. (Icke-brittiska nyliberala som älskar Thatcher måste ju klassas som ganska utvecklingsstörda, fast på ett festligt sätt. De är liksom så charmiga. Speciellt älskar jag män som gillar Thatcher och tycker det ska vara något slags alibi för att de i övrigt är hatiskt inställda till såna vänsterströmningar som feminism och använder härskartekniker för att tysta de små damerna på sina mösspartiet-sittningar där hyllningssången till Penis och någon lämplig våldtäktshymn står i centrum.) 

Jag har så svårt att respektera mänskligheten sedan den kartlagt sig själv så tydligt på facebook.

Annonser

Peter Pan steals the kids in Kensington Park

21 Maj

Jag lyssnar på Kate Bush och packar ned mitt badrum. Av alla saker jag samlat på mig ämnar jag flytta endast en liten, liten necessär fylld med yttepyttelite smink, några fina smycken, en efter-träning-inte-så-noga-parfym som luktar bambu enligt omslaget, en hårfön samt ett halvt paket kondomer med bästföredatum 2011. Resten – bland annat ett oöppnat paket kondomer med bästföredatum 2006 åh gud så sorgligt det där kändes helt plötsligt – ligger i en svart sopsäck.

Så slänger jag 90% av allt det jag gjort under de här sex åren på universitetet. Inte det jag gjort, men det som hjälpt mig på vägen. En hemtenta om biblisk sexualsyn som får mig att vrida mig av genans. (Hur sammanfattar, kommenterar och analyserar du Paulus och Höga Visan på 1-2 sidor?) Men jag sparar c-uppsatsen jag opponerade på, jag var väldigt vass och hade smartare synpunkter i marginalerna än jag gav mig själv cred för.

Jag har två kaffebryggare jag inte behöver. Billighetsporslin jag inte tänker ta med. Fler böcker än en mindre bokhandel och som jag dessutom vägrar skiljas från. En skitful röd lampa som ger porrbelysning som jag precis kom på att jag råkade packa ned i stället för att gör mig av med.

Det finns något lite äckligt i hur mycket onödigt vi äger. Jag får världsångest och tänker på barnen i Afrika och sedan måste jag lyssna på ”Wutering Heights” istället.

 

reklam:

14 Maj

*

http://www.tidningentromb.se/ 

(Om en tittar noga ser en att mitt namn finns på några av texterna.

Fast det är såklart inte enda anledningen att läsa tidningen!)

*

 

bonjour tristesse

13 Maj

Det bästa med livet måste vara då du sitter och krystar ur dig jobbansökningar för jobb du faktiskt är helt osugen på att få. Vars jobbeskrivningar låter lika upphetsande som att skjuta sig själv i huvudet.

Och sedan för att krydda ditt redan exalterande liv, surfar du omkring på bloggtoppen för att slippa ta itu med uppsatsen som med all sannolikhet och tack vare sin inneboende skitnödighet har kostat dig en framtida doktorandtjänst. Bloggtoppen som är full av jagsvaga hockeyfruar och fotbollsfruar och deras besatta ältande av sina pojkvänners sportkarriärer. Hur är det ens möjligt att ägna en hel blogg åt VAD NÅGON ANNAN GÖR?! ”Idag har jag väntat på att C ska komma hem, vi ska mysa på balkongen efter hans träning. De spelar match i morgon så han får välja mat ikväll. Han var lite sjuk i morse, stackars älskling. Hoppas han mår bättre nu. Nu måste jag städa klart så att C inte blir sur när han kommer hem.” Sedan kommenterar de hos varandra om sina pojkvänner. Hur ointressant måste inte deras liv vara?

Nej, jag tycker ni alla får ta och sluta skriva om era åsikter och era liv och istället börja blogga om era respektive. Fan vad fint det vore:

”Idag är Prästen på utbildningen. De gör… saker. Kanske övar de begravningar. Innan utbildningen såg Prästen förmodligen på nyhetsmorgon där de pratade om hushållsnära tjänster, vilket Prästen tycker är löjligt. Prästen brukar säga att det är borgerligt trams. Gulligt va? Nej, nu ska jag ta och sätta lite fart och börja städa ur Prästens garderober så att jag gör någon nytta idag!”

barbarism begins at home

7 Maj

Åh, jag gör lite efterforskningar för en text jag skriver och måste röra mig i pöbelland. Aftonbladets hemsida. Kan det bli tyngre, mer plottrigt och knäckande för en webbläsare? Oavsett dator, oavsett tidpunkt, oavsett om jag har Firefox, Explorer eller vad annat som helst så börjar hela systemet gråta okontrollerat när den surfar in på Pöbelbladet.

Och i min favoritfacebookgrupp är det senaste förslaget på avrättning något så udda som att rista blodörn. Ett stört vackert uttryck (jag har en gång i min dramatiska ungdom skrivit en novell som heter så) med den störda innebörden: att slita revbenen från ryggraden – som vingar – och dra ut lungorna.

Jag orkar inte formulera ord för det.

Nu ska jag snart få köra ut alla från biblioteket och gå och vara groupie när Prästen ägnar sig åt spelning. Det var ju aldrig någon indienörd som ville ligga med mig när jag var ung och stjärnögd och utan problem hade varit groupie om någon bad mig. Jag tror inte ens att det fanns indienördar där jag växte upp. Men vi hade många jätteheterosexuella män med keps och deras jätteheterosexuella tjejor med white trashfrisyr. Och ätstörda skidgymnasietjejer som slog sig själva till sömns om de inte fick MVG på alla prov och samtidigt toppade sina egna personbästa varje dag. Och folk som fick smeknamn av typen Epa-Fredde. Och tjejer som bara ”asså guuuuu va äckligt mä håmåsexuella fy fan asså jag skulle typ dö ja om vi hade nån lebb på gympan!”

Det var nog bara jag som var kräsen nu när jag tänker efter.  

hur sexig är jag nu, motherfucker?

6 Maj

Gynotex Soft Tampon. Få produktbeskrivningar förtjänar så mycket hån som de för bindor och tamponger, jag undrar varför de alltid sätter begåvningsreserven på de jobben – ”nu kan du äntligen lämna huset under din besvärande menstrution och slipper sitta i karantän för att du blöder ned samhället! Sluta avboka dejter och stanna hemma från utlandssemestrar för att du har mens! Använd vår produkt!” De ger intrycket av att ha gjort mensresearch bland tolvåringar som tycker de dagarna i månaden är jättepinsamma och jättejobbiga (mest för att de jämnåriga killarna förmodligen gör raider i deras väskor och slänger upp bindorna i klassrummet och brölar ”whöööööö, Linda har mens!”) och aldrig i livet kan föreställa sig att de en dag skulle kunna säga ”nej jag känner inte för att knulla, jag mensar.”

Men Gyntotex Soft Tampon är något alldeles extra. Vilken jävla irriterande produktidé. Varför ska det inte finnas något snöre? Varför ska jag stå i en märklig position och med saxgreppet pilla in vad som liknar en skumgummiboll i mitt innersta? Vad är det med den här skumgummibollen utan snöre som ska revolutionera mitt liv – förlåt, mitt liv med mens, mitt mensliv – så mycket att det kan vara värt att med jämna mellanrum gräva runt i mitt underliv på jakt efter något som sitter väldigt långt in? Ska den ta bort mensvärken? Ska den minska mängden vätska min kropp samlar på sig de här dagarna? Ska den ta bort illamåendet? Nej. Den ska få mig att kunna ha MENSFRITT SEX!! Visst är det FANTASTISKT! Jag kan knulla utan att behöva ÄCKLA en man! Vilken grej!

No more excuses. Åh, så fint! Två myter i ett liksom. Tjejer vill inte knulla och tjejer som har mens KAN inte knulla eftersom de måste – per biologisk definition – vara rena, torra, fräscha, lukta blommor och inte avsöndra några kroppsvätskor. Men du kan du genom att kombinera skumgummibollen utan snöre och stringtrosskydd med blomdoft vara den perfekta konstruktionen av kvinna HELA ÅRET VARJE DAG.

Jag vill bara gå på Willys och köpa storpack billighetsbindor när jag stöter på sånt här, ni vet såna där blöjliknande saker som syns igenom en 50-talssydd kjol och känns lite som att ha en banan i trosan. Och börja lukta illa. Och kanske sparka den där fula killen med illasittande kavaj och gymkillefrisyr i skrevet också. För det finns alltid ursäkter till att inte ligga med såna. Alltid.  

bokfrågeformulär, yay

1 Maj

1. Vilken bok läste du senast?

Lo Kauppis Bergsprängardottern som sprängdes. Jag avskyr ju självbiografiskt kladdande men jag gillar verkligen Lo Kauppi. Håller just nu på med The end of Mr Y (fortfarande jättebra och de hade en akademisk diskussion där litteraturvetaren och teologen teamed up mot biologen och mitt nördhjärta sjöng en fin sång om humanioras triumf över naturvetenskapen) och en bok om Judasgestalten i teologisk tolkning och Liv Strömqvist Einsteins fru.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?

Jenny Häggs mamma solar brösten i sovrummet av Ida Säll, Cloud Atlas och säkert en massa annat också.

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?

Alltså jag vet faktiskt inte. Jag tänker inte slå mig för bröstet och tro att det är 50/50 bara för att jag inte läser uteslutande män.   

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?

Ja, det händer rätt ofta. Men mest för att det är ett krasst konstaterande: en tredjedel kvar nu.

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?

Bokbloggar, recensenter jag litar på (jag har en väl kartlagd krets av film-, teater-, litteratur- och musikrecensenter vars smak liknar min), olika engelskspråkiga book communities, tidningar, tips från ett litet fåtal människor vars smak jag litar på (inte så många, ärligt talat). Sedan älskar jag meta och min läsning funkar lite som att surfa – jag ”klickar vidare” från exempelvis Byatt och Winterson via Eliot till något helt annat. Ett community jag gillar att läsa är thebookyoucrew där modiga människor får lista sina 20 favoritböcker och bli bedömda av de som redan godkänts. Helt subjektivt, mycket anglocentriskt men ibland klockrena, elaka avsnäsningar. ”Du kanske borde ta kursen Women’s Lit 202 också.” Eller min favorit: ”Do you completely lack a soul?” Den är roligt för att den för en gångs skull bygger på att du faktiskt HAR läst din kanon, annars har du inte ens existensberättigande.

6. När blir en bok för lång?

Efter en sida när vi talar om någon med Camilla Läckbergs ”talang”. Annars är det svårt att generalisera.

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?

Ja, hellre på engelska om det är originalspråket.

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?

Sånt har jag nästan slutat med eftersom jag blir så sur och fördömande när de inte gör som jag säger. Köpte One Hundred Years of Solitude till flera kompisar på gymnasiet och de kommenterade senare att det var ”så liten text” eller ”så mycket text” och jag tappade respekten för dem. Jag har umgåtts med själlösa människor i min ungdom och det sitter kvar, för helvete. För liten text. Jag är fortfarande förbannad.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?

Jag har inget tålamod med dålighet. Långtråkiga böcker går bättre, Umberto Eco är inte alltid fart och fläkt men intressant. Läckberg är ju liksom episkt dålig och jag försökte i ungefär ett par kapitel – på ljudbok dessutom för att jag tänkte att hennes prosa inte skulle störa mig lika mycket om en skådespelare agerade den – sedan ville jag inte leva längre och blev tvungen att sluta.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?

Samtida brittisk fiction – Jonathan Coe, Byatt, Winterson osv. Klassiska kanonböcker. Litteraturvetenskap. Förhållandevis mycket dramatik. Nästan inget självbiografiskt, få serier och inga deckare.